{"id":7997,"date":"2009-12-08T11:48:54","date_gmt":"2009-12-08T10:48:54","guid":{"rendered":"http:\/\/www.sorosoro.org\/?page_id=7997"},"modified":"2010-08-19T14:12:15","modified_gmt":"2010-08-19T12:12:15","slug":"familia-de-lenguas-arawak-o-maipurean","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/familia-de-lenguas-arawak-o-maipurean\/","title":{"rendered":"Familia de lenguas arawak o maipurean"},"content":{"rendered":"<h5 style=\"text-align: justify;\">\u00bfD\u00f3nde se hablan las lenguas arawak?<\/h5>\n<p style=\"text-align: justify;\">Las lenguas arawak de lejos son la familia de lenguas amerindias que ocupan la zona geogr\u00e1fica m\u00e1s vasta.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Estas se hablan en Am\u00e9rica del Sur y en Am\u00e9rica Central sobre un territorio muy vasta que se extiende desde Paraguay hasta Nicaragua pasando por Bolivia, Per\u00fa, Colombia, Brasil, La Guayana Francesa, Surinam, Guayana y Belize.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Adem\u00e1s, las lenguas arawak fueron habladas en una \u00e9poca anterior en todas Las Antillas y las islas del Golfo de M\u00e9xico.<\/p>\n<h5 style=\"text-align: justify;\">N\u00famero total de hablantes (estimado) :<\/h5>\n<p style=\"text-align: justify;\">Entre 500 000 y 530 000 seg\u00fan las cifras proporcionadas  por Alexandra Y. Aikhenvald (AA, 1999)<\/p>\n<h5 style=\"text-align: justify;\">Clasificaci\u00f3n<\/h5>\n<p style=\"text-align: justify;\">Seg\u00fan las fuentes, la  familia de las lenguas arawak actualmente cuenta entre 53 y 59 lenguas activas. Es la familia que cuenta con m\u00e1s lenguas en Am\u00e9rica del Sur.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\"><span style=\"text-decoration: underline;\">Sub-familia arawak del sur y de sud-oeste<\/span><\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Decir d\u00f3nde est\u00e1n geogr\u00e1ficamente situadas. Hacer un cuadro ???<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Rama arawak del sur<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Baur\u00e9<\/strong>: 55 hablantes seg\u00fan la UNESCO y 5 000 selon AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Moxo- Ignaciano<\/strong> : 5 000 hablantes seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Moxo-Trinitario<\/strong> : 5 000 hablantes seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Salum\u00e3 <\/strong>(nombre alternativo: enawen\u00ea-naw\u00ea) : 445 hablantes seg\u00fan UNESCO y 154 seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Ter\u00eana<\/strong>: 19 000 hablantes seg\u00fan UNESCO y 9 800 seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Rama pareci-xingu<\/p>\n<p style=\"padding-left: 30px; text-align: justify;\">Xingu<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Mehinaku<\/strong> : 200 hablantes seg\u00fan UNESCO y 95 seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Waura<\/strong> : 321 hablantes seg\u00fan UNESCO y 130 seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Yawalapiti <\/strong>: 10 hablantes seg\u00fan UNESCO y 135 seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Pareci-Saraveca<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Pareci<\/strong> : 1000 hablantes seg\u00fan UNESCO y 600 seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Rama arawak de sud-oeste<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Piro<\/strong> (nombres alternativos : maniteneri ; maxineri) : 900 hablantes seg\u00fan UNESCO y 3 000 seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Chontaquiro<\/strong> (\u00bfdialecto del piro?) : ninguna cifra disponible<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Apurina-ipurina-cangitiI<\/strong> : 2 000 seg\u00fan UNESCO y AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>I\u00f1apari <\/strong>(\u00bfextinta?) : 600 hablantes seg\u00fan UNESCO y 362 seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Mashko-Piro<\/strong> (\u00bfdialecto del I\u00f1apari?) : ninguna cifra disponible<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Rama Campa<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Ashaninca<\/strong> : 65 000 hablantes seg\u00fan la UNESCO y 15 000 a 18 000 seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Asheninca<\/strong> : 18 000 a 25 000 hablantes seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Caquinte<\/strong> : 250 hablantes seg\u00fan UNESCO, 200 a  300 seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Machiguenga<\/strong> : 11 000 hablantes seg\u00fan UNESCO y 7 000 a 12 000 seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Nomatsiguenga<\/strong> : 4 500 hablantes seg\u00fan UNESCO y 2 500 a 4 000 seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Pajonal Campa <\/strong>: 8000 hablantes seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Amuesha (aislado)<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Amuesha<\/strong> : 8 000 hablantes seg\u00fan UNESCO y 6 000 a 8 000 seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Chamicuro <\/strong>: extinto<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\"><span style=\"text-decoration: underline;\">Sub-familia arawak del norte<\/span><\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Decir d\u00f3nde est\u00e1n geogr\u00e1ficamente situadas<\/p>\n<p style=\"padding-left: 30px; text-align: justify;\">Rama R\u00edo Branco<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Mawayana<\/strong> (nombre alternativo: mapidian; mawakwa): 10 hablantes seg\u00fan la UNESCO y casi extinto seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Wapishana <\/strong>: 11 000 hablantes seg\u00fan UNESCO y10 500 seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 30px; text-align: justify;\">Rama Palikur<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><a href=\"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/el-palikur\"><strong>Palikur<\/strong><\/a> : 1 800 hablantes seg\u00fan UNESCO y 1 200 seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 30px; text-align: justify;\">Rama Caribe\u00f1a<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Garifuna<\/strong> (nombres alternativos: black carib; cariff): 116 000 seg\u00fan la UNESCO y 100 000 seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\">Grupo Ta-Arawak<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>A\u00f1un-Parauhano<\/strong> : extinto seg\u00fan la UNESCO y casi extinto o muerto seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Guajiro (<\/strong>nombre alternativo: wayyuu) : 300 000 hablantes seg\u00fan UNESCO y AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><a href=\"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/el-arawak\"><strong>Arawak<\/strong><\/a> (nombre alternativo : <em>lokono<strong><\/strong><\/em>) : 2 350 hablantes seg\u00fan la UNESCO y 2 500    seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 30px; text-align: justify;\">Rama amaz\u00f3nica del norte<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\">Grupo Colombiano<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Achagua<\/strong> : 283 hablantes seg\u00fan UNESCO y 200 seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Cabiyari<\/strong>: 50 hablantes seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Piapoco<\/strong> : 3000 hablantes seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Yucuna <\/strong>(nombre alternativo: chuchuna ; matapi) : 600 a 700 hablantes seg\u00fan la UNESCO y AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\">Grupo Alto R\u00edo Negro<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Baniwa de I\u00e7ana<\/strong> (nombre alternativo: kurripako): 16 000 hablantes seg\u00fan UNESCO y 3 000 a 4 000 seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Guarequena<\/strong>: 500 hablantes seg\u00fan la UNESCO y 300 seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Tariana<\/strong> : 110 hablantes seg\u00fan UNESCO y 100? seg\u00fan  AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\">Grupo Orinoco<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Baniwa de Guainia<\/strong> (nombre  alternativo: Baniva) : 500 hablantes seg\u00fan la UNESCO y  200 (cuyo dialecto warekana de xi\u00e9) seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Bare<\/strong> : 2 hablantes seg\u00fan UNESCO y casi muerto seg\u00fan AA<\/p>\n<p style=\"padding-left: 60px; text-align: justify;\"><strong>Mandawaka<\/strong>: casi extinto o muerto seg\u00fan AA?<\/p>\n<p style=\"padding-left: 30px; text-align: justify;\">Grupo Medio R\u00edo Negro<\/p>\n<p style=\"padding-left: 30px; text-align: justify;\"><strong>Kaifana<\/strong> : muerto seg\u00fan UNESCO y AA<\/p>\n<h5 style=\"text-align: justify;\">Comentarios sobre la clasificaci\u00f3n de las lenguas arawak:<\/h5>\n<p style=\"text-align: justify;\">Aqu\u00ed seguimos la clasificaci\u00f3n de Alexandra Y.Aikhenvald (1999).<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">La  clasificaci\u00f3n interna de las lenguas arawak es un objeto de debate constante entre los ling\u00fcistas, y no existe una clasificaci\u00f3n estable por el momento. Muchas de estas lenguas han sido poco documentadas y los datos disponibles son insuficientes para que haya un real consenso.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Como muchas veces con las lenguas amerindias, un nombre puede designar lo que es hecho en diferentes lenguas y a la inversa es tambi\u00e9n cierto que una misma lengua pueda ser conocida como un conjunto de nombres. Adem\u00e1s, en funci\u00f3n a los criterios de distinci\u00f3n de lenguas \/ dialectos, y seg\u00fan las fuentes, el n\u00famero puede variar de 40 a 154.<\/p>\n<h5 style=\"text-align: justify;\">\u00bfEst\u00e1n en peligro las lenguas arawak ?<\/h5>\n<p style=\"text-align: justify;\">S\u00ed, m\u00e1s o menos a corto plazo, todas las lenguas arawak est\u00e1n en peligro.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Una treintena de lenguas habr\u00edan desaparecido en el transcurso del siglo XX o m\u00e1s recientemente, por ejemplo<strong> kaifana<\/strong> y el <strong>mandawaka<\/strong>.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Es posible que otras lenguas como el <strong>a\u00f1un-paraujano<\/strong> o el <strong>chamicuro<\/strong> hayan igualmente desaparecido.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Otras lenguas tales como el <strong>bare<\/strong>,  el <strong>tariana<\/strong>, el <strong>cabiyari<\/strong>, el <strong>mawayana,<\/strong> el<strong> yawalapiti<\/strong> y el <strong>baur\u00e9<\/strong> est\u00e1n amenazadas de extinci\u00f3n a corto plazo, si aun no han se extinguido.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Las otras lenguas est\u00e1n consideradas por la UNESCO en peligro o amenazadas.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">La vitalidad del <strong>garifuna<\/strong> es considerada como fuerte pero su futuro en t\u00e9rmino medio no est\u00e1 asegurada.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\"><strong><span style=\"text-decoration: underline;\">Fuentes<\/span><\/strong><\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Aikhenvald, A.Y. (1999) <em>\u00abArawak<\/em>\u00ab. In R.M.W. Dixon and Alexandra Y.Aikhenvald, (eds) <em>The Amazonian languages<\/em>,\u00a0 Cambridge University Press.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00bfD\u00f3nde se hablan las lenguas arawak? Las lenguas arawak de lejos son la familia de lenguas amerindias que ocupan la zona geogr\u00e1fica m\u00e1s vasta. Estas se hablan en Am\u00e9rica del Sur y en Am\u00e9rica Central sobre un territorio muy vasta que se extiende desde Paraguay hasta Nicaragua pasando por Bolivia, Per\u00fa, Colombia, Brasil, La Guayana [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-7997","page","type-page","status-publish","hentry"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.0 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Familia de lenguas arawak o maipurean - Sorosoro<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/familia-de-lenguas-arawak-o-maipurean\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"es_ES\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Familia de lenguas arawak o maipurean - Sorosoro\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"\u00bfD\u00f3nde se hablan las lenguas arawak? Las lenguas arawak de lejos son la familia de lenguas amerindias que ocupan la zona geogr\u00e1fica m\u00e1s vasta. Estas se hablan en Am\u00e9rica del Sur y en Am\u00e9rica Central sobre un territorio muy vasta que se extiende desde Paraguay hasta Nicaragua pasando por Bolivia, Per\u00fa, Colombia, Brasil, La Guayana [&hellip;]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/familia-de-lenguas-arawak-o-maipurean\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Sorosoro\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2010-08-19T12:12:15+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Tiempo de lectura\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"4 minutos\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/familia-de-lenguas-arawak-o-maipurean\/\",\"url\":\"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/familia-de-lenguas-arawak-o-maipurean\/\",\"name\":\"Familia de lenguas arawak o maipurean - Sorosoro\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/#website\"},\"datePublished\":\"2009-12-08T10:48:54+00:00\",\"dateModified\":\"2010-08-19T12:12:15+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/familia-de-lenguas-arawak-o-maipurean\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"es\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/familia-de-lenguas-arawak-o-maipurean\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/familia-de-lenguas-arawak-o-maipurean\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Accueil\",\"item\":\"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Familia de lenguas arawak o maipurean\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/\",\"name\":\"Sorosoro\",\"description\":\"Pour que vivent les langues du monde !\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"es\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Familia de lenguas arawak o maipurean - Sorosoro","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/familia-de-lenguas-arawak-o-maipurean\/","og_locale":"es_ES","og_type":"article","og_title":"Familia de lenguas arawak o maipurean - Sorosoro","og_description":"\u00bfD\u00f3nde se hablan las lenguas arawak? Las lenguas arawak de lejos son la familia de lenguas amerindias que ocupan la zona geogr\u00e1fica m\u00e1s vasta. Estas se hablan en Am\u00e9rica del Sur y en Am\u00e9rica Central sobre un territorio muy vasta que se extiende desde Paraguay hasta Nicaragua pasando por Bolivia, Per\u00fa, Colombia, Brasil, La Guayana [&hellip;]","og_url":"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/familia-de-lenguas-arawak-o-maipurean\/","og_site_name":"Sorosoro","article_modified_time":"2010-08-19T12:12:15+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Tiempo de lectura":"4 minutos"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/familia-de-lenguas-arawak-o-maipurean\/","url":"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/familia-de-lenguas-arawak-o-maipurean\/","name":"Familia de lenguas arawak o maipurean - Sorosoro","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/#website"},"datePublished":"2009-12-08T10:48:54+00:00","dateModified":"2010-08-19T12:12:15+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/familia-de-lenguas-arawak-o-maipurean\/#breadcrumb"},"inLanguage":"es","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/familia-de-lenguas-arawak-o-maipurean\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/familia-de-lenguas-arawak-o-maipurean\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Accueil","item":"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Familia de lenguas arawak o maipurean"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/#website","url":"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/","name":"Sorosoro","description":"Pour que vivent les langues du monde !","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"es"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/7997","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7997"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/7997\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.sorosoro.org\/es\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7997"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}